25 års kris?

Här den kommit nu?

När jag fyllde 20 år fick jag min första kris.
Då trodde jag att jag skulle skaffa barn, villa, Volvo och vovve.
Sen efter ett par dagar så insåg jag att det var inte så farligt.
Det där kan jag ta senare, det var inte så bråttom.

Nu kryper det på igen fast i en annan skepnad.

Vad gör jag med mitt liv?

* Jag har inte rest speciellt mycket, som min bror tex.
* Jag har inte kommit någon vart inom arbetslivet. Har testat en del arbeten och jag har varit medelmåttig inom alla men aldrig riktigt bra.
* Jag äger inte speciellt mycket. Jag äger en bil som inte är värd något och som snart ska till skroten. Jag äger ingen lägenhet och jag äger inga direkt dyrbara saker.

Jag vill ta mig någonstans här i livet.
Vill inte sitta där på ålderdomshemmet och sen ångra mig.
Varför gjorde jag inte det där?

Så ser min kris ut just nu.

Dock är det enbart jag själv som sätter begränsningarna.
Jag måste få in i min skalle att jag kan göra vad fan jag än vill bara jag ger mig fan på det.
Djävulen inom mig börjar väckas med lite jävlar anamma tror jag.

Mitt mål i livet är:

* Skaffa mig ett arbete som jag brinner för så som sexolog/ sexualutbildare
* Skaffa familj när rätt tillfälle kommer, vilket inte är än på några år

Nu jävlar sätter vi fart.

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 Responses to “25 års kris?”

  1. B. Says:

    Vet precis hur det där känns. Inte roligt alls. Man måste bara inse att de där känslorna bygger på jämförelser med andra. Du är inte någon annan än dig själv och du får göra vad du vill och när du vill. På det sätt som passar dig. Synd att det är svårt att vara rationell i alla lägen bara… :/

  2. nathaliestankar Says:

    B.: Ja alla har sina kriser tyvärr men när man väl kommer ur dem så mår man toppen.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu