Posts Tagged ‘bråk’

Bowling och en taggad Mattias

söndag, november 28th, 2010

I helgen var Mattias här, en kompis hemifrån.

Vi bestämde oss för att bowla igår.
Lagade lite middag, drack lite och sen bar det va ner till bowlinghallen.

Kommer ner, får börja 10 min tidigare så vi börjar ta fram 2 klot var.
Sen kommer en kille och en tjej som ska spela på banan bredvid.

De tar inte fram några klot utan tar våra, killen glor väldigt mycket åt vårat håll.
Jag tar fram ett tredje klot för hans tjej snor hela tiden mina så jag får stå och vänta in kloten.
Sen börjar han prata med Patrik.

Då kläcker han ur sig:

-   ”Fan va ni snor klot ifrån oss”

De hade som sagt var inte tagit fram några klot.
Då säger Patrik det att ni har inte tagit fram några klot, utan vi har tagit fram 2-3 st var till oss själva.
Då muttrar killen något bara.

Vi spelar vidare och killen bara glor och glor.
Pratar med Patrik igen, dock aldrig med Mattias.

Till slut tröttnar vi på dem och slutar spela ca 50 min före våran tid var slut.

Då slutar de spela med.
Killen är ute efter bråk det märks så tydligt.
Vi sätter oss och dricker upp våran öl/cider och de gör samma sak och vi tänker:

-   ”Slår vad om att de kommer gå samtidigt med”

Jag drar på toa, ser att tjejen har kvar öl så säger till grabbarna att nu går vi.
Mattias tar med en tom ölflaska ifall att men de stannar kvar som tur var.

Vi drar vidare ner till Magget i Upplands väsby och där var det stendött, kom dock dit runt 22.00.
Mattias började bli rätt full, blir nekad i baren och vi inser att vi ska nog dra oss hemåt.
Tåg bussen runt tolv och åker hemåt.

På bussen sätter sig en man med utländskt ursprung, kan inte så mycket svenska.
Verkade rätt trevlig tyckte jag men Mattias var redan irriterad på killen på bowlingen och på bartendern som nekade honom tidigare.

Ser på Mattias att han vill bråka.
Killen bredvid börjar prata med oss, lägger armen om Mattias och då kläcker han:

-   ”Hur bra svenska kan du?”
-   ”Bara lite”
-   ”Skulle du må bra av att jag skallar dig?”
-   ”Ja jag mår bra”

Och sen försöker jag och Putte att lugna ner Mattias.
Som tur var gick denna mannen av rätt snabbt och vi skulle åka i 30 min.

Kvällen slutade rätt bra och vi hade haft det trevligt.

Hur hade ni det?

Gårdagens bravader

söndag, mars 28th, 2010

blogg121blogg111blogg10blogg91blogg81blogg71blogg62blogg53blogg41blogg33blogg24blogg15blogg16

Den riktiga Nathalie

fredag, november 13th, 2009

Lite reflektioner efter healingen.

Hon sa att jag måste visa den riktiga Nathalie.
Och första tanken var men det gör jag, men efter närmare eftertanke så nej…

Utåt sett, enligt pojkvännen och en del kompisar, så är jag en öppen tjej som är självsäker.
Men innerst inne är det inte så.
Berättar sällan mina mest hemligaste hemligheter för någon även fast jag litar på dem.
Jag är inte den där självsäkra tjejen, utan en liten flicka som är så rädd för att göra bort sig inför folk och inte passa in.
En liten sak som bryr sig så ofantligt mycket om vad folk tycker och tänker om en.

Var som jag sa till min kille i helgen när vi hade ett litet bråk fyllan.
Jag minns inte allt och han minns inte heller mycket.
Minns att jag stannade han och ställde mig framför honom med tårarna sprutande och sa:

-   ”Jag är inte den där självsäkra tjejen, det är en roll bara”

Iaf något i den stilen, och just det där minns jag så tydligt.
Allt han vet är den där Nathalie.
Stark, självsäker, oberoende och klarar sig alltid själv.
Har väl börjat visa den andra sidan mer, att jag är väldigt sårbar.

Sårbar

Sårbar

Efter mer eftertanke så anpassar jag fruktansvärt mycket.
Speciellt efter pojkvännerna jag har haft.
Allt från att börjat spelat cs, poker, testat rollspel (inte inom sex menar jag), börjat snusa osv.
Det är inte så att jag inte gillar det men började nog med det mesta bara för att de skulle tycka om mig mer.
Att jag mer skulle vara som en kompis, en i killgänget.
Så man passade bra in hos hans killkompisar och inte var den där typiska tjej-tjejen.
Den där tjejen som tycker att dataspel är töntigt, som klär sig alltid i rosa och bryr sig om hur ens hår ser ut.
Har känt som om ifall jag passar in hos hans vänner så pass bra så kommer förhållandet hålla längre, jag är mer till lags och inte jobbig.
Har försökt att bli av med min kvinnliga sida i många år bara för att passa in, nu när jag tänker på det.

Jag är en person som är skadad.
Därför är jag sårbar, behöver mycket trygghet och bekräftelse.

Vi började prata om det på healingen.
Hon frågade när jag började känna att jag var otrygg och inte som mig själv längre.
För jag har varit självsäker och trott på mig själv innan.
Och det var efter uppbrottet och otroheten.
Då kändes det som om jag inte var någonting.
För hade jag varit någonting fint och underbart så hade det aldrig hänt.
Jag litade så fruktansvärt mycket på han, aldrig litat på en människa så mycket.
Gav hela mig till han, inget kunde skilja oss åt.
Och efter det har jag letat efter bekräftelse, beskydd och aldrig gett hela mig till någon.

Var länge sedan jag kände mig trygg, att någon skulle stå upp för mig, stå på min sida och beskydda mig.
Allt från att min kille ska hålla med mig i en diskussion till försvara mig om någon kommer med glåpord/baktalar mig eller ett slagsmål.

Så enkla saker som att bli omhållen när man ska sova kan få mig att känna mig mer trygg.
Till att hålla handen på stan för att visa att detta är min tjej, bara min tjej.
Kanske låter konstigt men…

Trygg

Trygg

Sen sa hon också att:

-   ”Gud vad du tänker. Du tänker så fruktansvärt mycket”

Vilket hon har rätt i.
Som sagt analyserar allt och det måste jag tona ner lite men det ligger i min natur.
Se saker på olika sätt, i olika synvinklar och sen blanda in psykologi.

Var som sagt var en givande sittning idag.
Tankar som börjar snurra, saker jag måste göra för att gå vidare och fick en inblick i vad jag behöver för att må bra.
Riktigt bra…

Vårat första bråk

torsdag, oktober 22nd, 2009

Ja du har vi det avklarat med.

Jag & Putte hade en liten ”dispyt”/”bråk” igår.
Vad det handlade om är inte så relevant men jag kände mig väldigt sårad och det kändes som om han bara ryckte på axlarna och sa:

-   ”Ja men detta var väl inget”

Och då översatte jag det:

-   ”Jag bryr mig inte att hon blir sårad”

Men så var det inte.
Han bad om ursäkt och nu är vi vänner igen.
Tycker om min lilla pojk.
Så trist att vi bor så långt ifrån varandra, 40 mil.
Börjar ta på mig nu, börjar bli riktigt jobbigt.

Putte & jag

Putte & jag


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu