Posts Tagged ‘trygg’

Givande samtal

fredag, mars 26th, 2010

Igår var jag på healing direkt efter jobbet.
Var ett tag sedan nu och jag längtade verkligen dit.

Där i det rummet är ett av de få ställena där jag kan slappna av och känna mig trygg till 100% och bara njuta och tänka på mig själv och glömma bort alla andra.
Där handlar allt om mig för en gångs skull.

Kanske låter själviskt men i mitt arbete så ger jag allt.
Där är kunden alltid i centrum, gör allt för dem, mycket mer än vad jag behöver göra.
Hemma finns jag alltid till hands för alla.
Allt från problem till att bara tjöta av sig.

Iaf jag kom dit och som alltid så sätter vi oss och så berättar hon vad hon har fått till sig innan jag kom dit.

Hon sa att hon hade känt av något med min familj.
Inget bra.
Vi kom fram till vad det var och jag visste mycket väl vart hon ville komma till.
Vi diskuterade mer denna gången, inte en monolog som det ofta blir.
Berättade hur det låg till och vad jag kände.
Hon sa att jag kommer att ordna detta och jag ska inte ha skuld eller skam för det.
Stå på dig och låt ingen trampa på dig.

-   ”Man kan inte vara vän med alla eller tycka om alla. Spelar ingen roll om det är vanligt folk eller familjemedlemmar”

Har alltid tyckt att alla måste gilla mig.
Varit alla till lags så att jag ska vara omtyckt av alla.
Dock så jävla trött på det.

Trycka undan mina åsikter, ta emot skit och inte säga ifrån och bara vara en mes.
Slut med det nu.

Kan inte berätta exakt vad det är tyvärr men ni kommer att få reda på det så småningom.

Sen berättade hon att det är bra att jag flyttar.

-   ”Detta stället är för litet för dig. Du måste vara på en större plats där folk inte har så mycket fördomar.”

Hon syftar på mitt öppna sätt att ha åsikter om sex osv.
Hon har sagt det enda ifrån början att jag måste flytta.

Hon sa att du kommer att träffa någon, någon du inte har träffat än, som kommer att bli en riktigt än.

-   ”Tror inte du har haft en sådan vän, en som är så lik dig och som kommer att komma dig riktigt nära”

Förstår vad hon menar.
Saknar lite det.
Ha någon som är lika öppen som mig själv och som jag klaffar med på en gång med.
Hade Julia förut eller ja jag har henne fortfarande men vi ses för sällan eftersom hon bor i Stockholm, 40 mil bort.
Hon sa även att när du träffar denna människan så vet du på en gång att det är den personen.

Hon sa även att jag har kommit långt på så kort tid.
Bara på ett halv år har jag utvecklas som fan som människa.
Släppt massa skit från mitt förflutna, släppt massa elände och börjat sett mer möjligheter.

Så som mitt ex.
Han som sagt så etsat in i mitt huvud.
Han existerar inte längre.
Kunde inte bryr mig mindre om honom än jag gör idag.
Jag har kommit fram till vad jag vill bli ”när jag blir stor”
Jag ska utbilda mig mer.
Har börjat ”plugga”/läst på mer om ämnen jag tycker är intressanta för att jag vill det.
Har börjat träna lite, vilket jag inte har gjort på minst 6 år.
Låter inte folk trampa på mig lika mycket som förr.

Listan kan göras längre

Hon sa att mitt yrkesval/utbildning som har bestämt mig för att gå vidare med är helt rätt.

-   ”Du kommer passa perfekt för det. Jag känner att du kommer att bli unik inom det ämnet. Folk kommer att känna förtroende för dig och öppna sig för dig”

Fy fan vad skönt det var att få höra det.
Det vet jag till en viss del då vissa av mina vänner/bekanta och den okända människor tar kontakt med mig och frågar MIG vad jag tycker och om jag har råd att ge dem.
Det är en sådan stor komplimang enligt mig, ni anar inte hur glad jag blir.

-   ”Sträck på dig. Du vet att du är bra på det så sträck på dig och vara stolt över dig själv.”

Hon har så rätt.
Vet att jag har mycket kunskap inom sex och samlevnad och om hur människor fungerar rent psykologiskt men jag vill inte verka högfärdig eller bättre än alla andra för det är jag inte.
Jag har bara mer kunskap och det ska jag vara stolt över.
Jag är ÄNTLIGEN bra på något och jag vet om det.
FAN VA SKÖNT.

Aldrig tyckt att jag har varit bra på något.
Har alltid varit en medelmåtta.
Inte direkt dålig och inte direkt bra utan mitt i mellan.

Sen löst vi ett problem jag har funderat länge på.
Har kanske fått ett svar på det nu.
Vad det är kan jag tyvärr inte berätta då det är för privat.
Ska se om jag kan lösa det :D

Ett riktigt givande möte.
Tack Mira

Den riktiga Nathalie

fredag, november 13th, 2009

Lite reflektioner efter healingen.

Hon sa att jag måste visa den riktiga Nathalie.
Och första tanken var men det gör jag, men efter närmare eftertanke så nej…

Utåt sett, enligt pojkvännen och en del kompisar, så är jag en öppen tjej som är självsäker.
Men innerst inne är det inte så.
Berättar sällan mina mest hemligaste hemligheter för någon även fast jag litar på dem.
Jag är inte den där självsäkra tjejen, utan en liten flicka som är så rädd för att göra bort sig inför folk och inte passa in.
En liten sak som bryr sig så ofantligt mycket om vad folk tycker och tänker om en.

Var som jag sa till min kille i helgen när vi hade ett litet bråk fyllan.
Jag minns inte allt och han minns inte heller mycket.
Minns att jag stannade han och ställde mig framför honom med tårarna sprutande och sa:

-   ”Jag är inte den där självsäkra tjejen, det är en roll bara”

Iaf något i den stilen, och just det där minns jag så tydligt.
Allt han vet är den där Nathalie.
Stark, självsäker, oberoende och klarar sig alltid själv.
Har väl börjat visa den andra sidan mer, att jag är väldigt sårbar.

Sårbar

Sårbar

Efter mer eftertanke så anpassar jag fruktansvärt mycket.
Speciellt efter pojkvännerna jag har haft.
Allt från att börjat spelat cs, poker, testat rollspel (inte inom sex menar jag), börjat snusa osv.
Det är inte så att jag inte gillar det men började nog med det mesta bara för att de skulle tycka om mig mer.
Att jag mer skulle vara som en kompis, en i killgänget.
Så man passade bra in hos hans killkompisar och inte var den där typiska tjej-tjejen.
Den där tjejen som tycker att dataspel är töntigt, som klär sig alltid i rosa och bryr sig om hur ens hår ser ut.
Har känt som om ifall jag passar in hos hans vänner så pass bra så kommer förhållandet hålla längre, jag är mer till lags och inte jobbig.
Har försökt att bli av med min kvinnliga sida i många år bara för att passa in, nu när jag tänker på det.

Jag är en person som är skadad.
Därför är jag sårbar, behöver mycket trygghet och bekräftelse.

Vi började prata om det på healingen.
Hon frågade när jag började känna att jag var otrygg och inte som mig själv längre.
För jag har varit självsäker och trott på mig själv innan.
Och det var efter uppbrottet och otroheten.
Då kändes det som om jag inte var någonting.
För hade jag varit någonting fint och underbart så hade det aldrig hänt.
Jag litade så fruktansvärt mycket på han, aldrig litat på en människa så mycket.
Gav hela mig till han, inget kunde skilja oss åt.
Och efter det har jag letat efter bekräftelse, beskydd och aldrig gett hela mig till någon.

Var länge sedan jag kände mig trygg, att någon skulle stå upp för mig, stå på min sida och beskydda mig.
Allt från att min kille ska hålla med mig i en diskussion till försvara mig om någon kommer med glåpord/baktalar mig eller ett slagsmål.

Så enkla saker som att bli omhållen när man ska sova kan få mig att känna mig mer trygg.
Till att hålla handen på stan för att visa att detta är min tjej, bara min tjej.
Kanske låter konstigt men…

Trygg

Trygg

Sen sa hon också att:

-   ”Gud vad du tänker. Du tänker så fruktansvärt mycket”

Vilket hon har rätt i.
Som sagt analyserar allt och det måste jag tona ner lite men det ligger i min natur.
Se saker på olika sätt, i olika synvinklar och sen blanda in psykologi.

Var som sagt var en givande sittning idag.
Tankar som börjar snurra, saker jag måste göra för att gå vidare och fick en inblick i vad jag behöver för att må bra.
Riktigt bra…


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu